sambomedenutomjording

Rutiner bra eller dåligt
Min samob älskar rutiner
helst ska han ha rutiner till allt
almenackan ska följas och där skriver han in saker som han ska göra samma från år till år
är det bra
eller
flexibilitet var finns den
nu kan han ju bryta sina rutiner ibland men han mår inte bra av det
jag är en väldigt felxibel människa som inte gillar rutiner
hur ska man får två så olika personer att fungera tillsammans

jag blir irriterad på att höra väckarklockan på semestern ringa kl 8 för att vi ska ut och gå
för att sen äta frukost
för att sen
ja vad kommer sen
min sambo
vill ta tidningen och dricka sitt kaffe äta sin polly
och vara för sej själv fram till lunch
och vad ska jag göra
i dag gick jag och la mej sur som en ättika

jag går upp tidigare och lägger mej senare än jag brukar så nu är jag så slut och jag har haft semester

vet att hans förra fru hon låg kvar i sängen istället för att å upp
men då sa han en gång innan vi blev i hop
jag stackare måste gå ensam upp på morgonen
alla dom andra bara ligger och sover
har ju kommit på att han vill gå upp själv och vara för sej själv fram till 12
helst äta frukost själv läsa sin tiding vila

hemma så är jag piggast på morgonen
vill äta frukost i lugn och ro prata diskutera
nu skyndar jag mej att äta frukost så mannen kan gå från bordet
häromdagen gick han innan jag ätit klart och det gillar jag inte
sådant gillar han
man ska inte sitta längre en man äter
jag var mitt i en mening
sen satte han sej en bit bort så jag fick ropa när jag ville prata
men då ville jag inte berätta klart min mening
hemma får man inte ropa eller skrika
då blir han tokig
skulle kunna tro att han varit med om något i sin barndom
men får inte ropa inte skrika
inte bråka han säger alltid när jag är lite het i en diskusion
nu räcker det vi stannar här
han är så rädd för bråk
så i stället för att jag får prata på och klart så
då hettar ju jag när jag blir stoppad
sen är han rädd för smärta
så fort jag nuddar honom hårdare än mjukt
blir han sur
har frågat om han varit utsatt för något hemskt i sin barndom
men han säger att det har han inte
men han beter sej percis så
hur får man två så skilda personer att fungera tillsammans

när vi träffades i kärleksruset
trodde jag att jag träffat min tvillingsjäl och person
nu efteråt har det visat sej att så olika som vi är i allt
kan man nästan inte hitta någon som är

lurade jag mej själv eller var jag så kär så jag inte såg vad som var bakom fasaden

vem  är min sambo
känner inte honom
är så fundersam vem han är
har försökt luska ut genom frågor
men han säger bara att han inte vet vem han är
ta reda på det då säger jag
eller genom påståenden
du är så här
men då säger han aldrig att nej
så där är jag inte utan så här är jag
utan han bara stoppar mej
att jag ska hålla tyst och sluta prata
han stoppar mej ofta
genom att säga typ
nu räcker det
jag blir vansinnig då
men har lärt mej
att det är ingen ide att argumentera för
han blir bara så sur
och skyller på allt
som i dag
jag har ju alltid ett dåligt morgonhumör
i dag var det han som var pigg och jag trött
försöker förstå mej på gillar han folk eller inte
han vill oftast
får inte säga alltid för då blir han sur
så nu säger jag oftast vill han ut bland folk
han vill gärna sitta och kolla på folk
fälla en komentar till folk lite då och då
men ha gillar inte att prata djupa saker med tex mej eller andra människor
bara ytliga saker som väder vind matteriella saker
hur ska jag få honom att vilja prata innerliga kännslor
eller är det så enkelt att han inte har några innerliga kännslor
att han stänger dörren så fort det blir för innerligt
han kanske har innerliga kännslor men att han inte vill dela med sej utav dom
han är väldigt nyfiken på andra människor hur dom har det
men vill inte att andra ska veta hur han har det
förutom alla matteriella saker där kan folk få veta
vad ska jag göra
vi blir ju bara osams
för jag är trött på att bara prata ytligt
vill komma närmare
och veta vem min sambo igentligen är

semesterdag ett började så bra
vi älskade, duchade och rakade mej
allt var så bra
vi åt frukost
vi pratade
sen kom värken i hjärtat
har så svårt när folk lämnar bordet
innan alla har ätit upp
min sambo brukar oftast lämna mej
vi köksbordet ensam och gå iväg
och dricka sitt kaffe och äta sina polly
det gör han nästan  varje dag
han är nog beroenda av godis och kaffe

i min uppfostran så ska man sitta vid matbordet tills alla har ätit klart
och man ska sitta och småprata
för oftast är det då man träffas och kan prata
går någon innan ska den fråga först om det är ok att lämna bordet
går någon innan utan att säga något så betyder det att den är arg på någon eller
är på dåligt humör
eller inte vill umgås med dessa som sitter vid bordet
det är en negativ handling


men min sambo går bara och lämnar mej
nu gick han inte så långt så vi kunde ropa till varandra
men bara kännslan att bli övergiven var så stor
nästan alltid så gör han så hemma
men då går han till sängen ligger där i timmar
läser sina tidningar dricker sitt  kaffe och äter sina polly
ibland på helgen
kommer ju middagen och då gör han om samma prossedur
det har gått så långt att jag ligger kvar i sängen som oftast för att slippa äta frukost med han
för att det är också en sak han vill oftast läsa tidningen vid frukost
så när jag sitter där stör jag ju honom genom att jag inte gillar att man läser vi frukostbordet
men nu har v semester och jag trodde i min enfalld att då umgås vi men så fel jag hade

jag blev så ledsen i alla fall så
jag lämnade bordet som var ute
och gick in för att kunna läsa en tidning och äta klart så jag hade något att göra så jag inte bara grät

sen när han komin
sa jag att jag livit ledsen
då blev han så arg
började skälla på mej
att jag inte kom i tid till frukosten
vi hällde i våra kallaspoffar samtidigt coh började äta samtidigt
men jag äter saktare
fast när det är middag är oftast klar först
men då väntar jag på att han ska bli klar
i alla fall blev han så arg
och skrek att jag försökte uppfosta honom och han skulle minsan inte bli uppfostrad
jag grät och felet med min sambo är att kvinnor får inte gråta
han blir iskall
sen ville jag att han skulle e om ursäkt
men det ville inte han utan han tyckte att jag skulle be om ursäkt för att jag blev sur för att han lämnade bordet

jag trodde nog i min enfald att eftersom han var så go på morgonen skulle han vilja umgås med mej
men jag trodde fel
vad gör man
när man blir ledsen och hjärtat bara värker
ska man säga till jag blev ledsen
eller gå undan och inte säga något

oftast hemma när jag blir leden för att min sambo har gjort mej ledsen går jag undan
och gråter visar det inte
han vet inte om det
sa förut en en dag att vi har ju haft så jobbigt tillsammans i några månader

har vi sa han
han hade inte märkt något
men jag har ju inte tagit i dej
han trodde det berodde på mitt jobb för att jag jobbat så hårt
men inget har berott på¨jobbet bara han
vad ska jag göra
ska jag hålla tyst och lida eller säga till och bli osamns
han blir ju så arg varje gång jag säger något